28.02.10
Jag tror att jag är en av få som inte tycker om helgen...
Eller i alla fall det här livet, så innebär helg,
bara jobb, massor med folk både i backe, mataffärer och uteställen, dessutom brukar det alltid vara fint väder på helgerna.
Detta innebär alltså för folk som inte kan jobba eller kan vara i backen, får det om möjligt ännu tråkigare än vanligt...
Går dagen bjöd på hembakad paj och favoriterna!
Två glas rött och ps2 :)
Även en promenad bort till Lodgen och hälsade på arbetet och vännerna.
Skönt i solen!
Nytt!! :)
Små saker som blir stora :)
Tack ska ni ha, för vet ni vad -
"Hej! Jag är en gammal vän som bara ville säga hej & det verkar som om du lyckats bra i livet. många kramar"
Lyckats i livet?
Läskigt...
Har pendlat mellan att ligga här på min soffa och på sjukhus de senaste tre veckorna.
Har för andra gången på mindre än ett år, lyckats bryta någonting, som egentligen skulle gjort mig lam och fått läkarna att tappa hakan när de ser att jag trampar omkring som om ingenting vore fel.
Solens strålar som sticker mig i ögonen varje morgon påminner mig igen, att det är dags att gå upp.
Men till vadå?
Av ren protest har jag låtit boats och bräda pryda hallen, så att jag promt måste se det dagarna i ände...
För att?
Påminna mig om att jag inte kommer kunna åka bräda igen?
Åter igen, smyger ångesten sig på och jag vill bara dra täcket över huvudet för att slippe sticka fötterna utanför den varma sängen.
Tanken på att om jag skulle sakna något i kylen - haha TOO BAD, kan ändå inte bära något looser.
Men så kommer stunderna, då en vän kommer förbi för att bara ta en kaffe eller ett glas vin, berättar vad som hände på gårdagens afterskii, Sambon kommer hem med en blomma, telefonen piper och ett fint sms dyker upp, eller brorsonen ringer bara för att säga hej. Os visas dagarna i ände och Champions league blomstras i mitten på varje vecka. Någon ringer och säger "Hej, nu är det snart middag, jag hämtar dig" - små sakar som blir stora.
Chansar man inte, kan man helt enkelt inte vinna...
Jag chansade, misslyckades, men vet hur jag inte ska göra nästa gång ;P
Istället för att åka snowboard - promenerar jag i solen.
Istället för att sitta på toppen av berget - tar jag bord på afterskiin.
Istället för att gå på personalfester - dricker jag vin på soffan.
Istället för att vara bitter - försöker jag se det positivt.
Med mina vänner och min sambo + min familj på långt avstånd,
är det svårt att vara bitter även i sånna här situationer...
Vem har sagt livet ska var lätt och enklet?
För att veta hur bra man har det, måste man väl kanske ibland och gå igenom saker som inte är toppen.
Vilket kanske inte resulterar i glatt leende alltid, men vetskapen om att jag nog faktiskt, trots allt har lyckats bra i mitt liv.
!!Tack Tack!!