Tove

Trodde inte dagen kunde sluta sämre.
Men ack vad fel man hade.

Tror man känner någon -  Tydligen kan man ha jävligt fel där också!
Fattar inte hur fan  jag lyckas.
Kanske ska ransaka mig själv, sluta skylla på andra, eftersom det tydligen är det ända jag gör.
Ett halv år till, ytterligare ett förtroende, Vänskapen uppenbarligen bortblåst.
Va inte länge sen jag sa till Dig, att då man minst anar det, får man tillbaks det, som en kniv i ryggen.
Du kanske förstår vad jag menar nu?!

Hade aldrig för tanke att julen skulle kunna få mig att må ännu sämre.
När jag satt där, bland mat, familjemedlemmar och massa klappar, kom jag på mig själv att känna mig så fruktansvärt ensam,
gick det upp för mig ganska med det samma att jag inte alls är ensam, eftersom jag Er - Dig!
Ska uppenbarligen inte ta någon/ någonting för givet.
För det är ju dumt - med någon som man trodde fanns där i vått och torrt. . .

TACK!!

__________________________________________________________________________________