This is normal?

Underbara vänner,
Ett kalashärligt jobb,
en "vanlig" vardag,
Hyffsad ekonomi,
Mysig lägenhet,
Iprincip ständigt sällskap,
Med andra ord, borde jag trivas ganska bra med just min vardag.
Men någonting är det som fattas, något som gör att jag känner,
 just så här.

Jag vill inte Ha det så här
Må så här
Tänka så här
Vara så här

Jag vill inte känna såhär
Känner mig halv, knäckt på mitten.
Förstår inte, detta är inte jag.
Bitter, naiv, sorgsen, krävande.
JAG är inte så här, eller?!


Står, trots allt på benen,
med leendet på läpparna som i själva verket,
på insidan bara skriker; "Ta mig här ifrån!!"

När ska man sluta spela?
När slutar man låtsas att allt är okej?
När inser man verkligheten och tar tag i den,
istället för att ständigt försöka fly från det jobbiga?

Är det DU? Eller är det DET? Det VI hade? JAG






This is normal?





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0