Tove

Soffan har blivit det stället jag tillbrinar mest tid, både som vaken och sovandes.
Mest sovandes i och för sig.
Borta sover man jämt på soffan, och hemma har det blivit så att man somnat där näst intill varje natt.

Som jag förutspådde, hade jag en liten krabat som kröp ner unde rmitt täcke vid 6 tiden imorse.
Tyst och mycket försikgt.
HUR kan man bli arg på någon så söt som dessutom "bara vill ligga under samma täcke" och samtigit nätt och kärleksfullt klappar dig på kinden - underbart, oavsett klockslag.

Trots att det varit en sjukt jobbig dag,
har jag ändå känt ett lugn.
Allt ordnar sig!


Börjar kännas i ögonen att man varit uppe snart 21 timmar.

SKa vara hos mamsen klockan 10 imorgon typ.
Det ordnar vi va?